Hallåå. Är på åland med min bästaste (Siri), vi kom igår kväll med sista färjan. Mötte My, som jag inte träffat ordentligt på jättelänge, på färjan också! Vi satt uppe i baren och catchade up, det var väldigt treeevligt.
Nu har vi nyss vaknat, idag ska min padre ha mottagning eftersom han fyllde år förra helgen (grattis fina pappa♥) med en massa släkt och så. Det blir säkert brillijant.
För tillfället ligger vi i sängen och lyssnar på musik och myser med min saknade kisse. Minou i mitt hjärta, ih. Ska hitta nån frukost snart, hejdå!
IDAG så är det den 9:nde augusti, vilket betyder att en väldigt piffig person fyller 18 år idag. En dam jag polat med sedan urminnes tider snart (okej, en liten överdrift kanske, men det är ju jäkligt länge sen 7an?) och som jag tycker väldigt mycket om. Hon är speciell, one of a kind och hon är så briljant med sin gulliga muffins-humor och fina personlighet. Jag har dessutom så himla många minnen med henne. Bra som dåliga, men mest bra. Vi har rest till bl.a. Paris tillsammans och lattjat uppe i Eiffeltornet, vi har skrattat så mycket att vi inte kunnat andas åt hitlerpottor på en balkong, vi har varit kriminella tillsammans, vi har varit fulla och galna tillsammans, vi har skolkat och varit "coola" tillsammans, vi har gått på konserter tillsammans, vi har.. gjort så mycket tillsammans att jag får hjärnstopp. Haha, näe, men holy macarony vad jag och den här bruden har äventyrat och upplevt saker ihop. Sitter liksom och ler för mig själv just nu när jag tänker på alla galna saker.
Avslutar detta med att säga GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN JANNIKA VALKONEN ♥ Jag är så glad att jag träffade dig ditt fina weirdo, du har skänkt mig mycket glädje och skratt. Ha en skitbra dag vännen!
Två vackra bilder som förekommit genom tiderna, den första från 2010 och den andra från 2007. :')
Inspiration till att gå vidare. Jag lever i ettklätterträd. Jag skiftar mellan grenarna, ibland är jag högt upp ibland är jag långt ner. Men hur mycket jag än faller så ska jag aldrig träffa marken igen, tänker inte låta mig luras till det igen. Och för varje gång jag faller så tänker jag klättra en litenbit högre upp igen sen.
Tänker inte lämna trädet. Tänker inte tappa balansen, jag har fått nytt grepp
Fjärde och sista PL-dagen! Kom in till klockan 20 ungefär, Hoffmaestro var först ut! Var inte speciellt pepp på dem då de kommer till Åland typ varje sommar, men det var bra ändå. Sångaren var ju lite skön, så jäkla speedad. Siri och jag funderade lite på om han inte kan ha ADD eller något, haha.
Efter det var det dags för SKRILLEX! Kickass. Vi stod dock väldigt långt bak för vi insåg att om vi stod längre fram skulle vi väl dö eller något (läs: bli nertrampade), och det spelade inte så stod roll för oss var vi stod under honom heller. Iallafall, DET VAR GALET. Folk var helt sinnes, hahaha. Vi blev knuffade hit och dit hela tidenoch folk hoppade runt som grodor. Så onödigt dock när vissa börjar brottas/slåss och grejer. Jag filmade från början och hela tiden vi stod där (vilket väl var en kvart ungefär haha) så filmen blev ju lite som den blev vissa stunder eftersom jag flög överallt, heh. Fast går ju att se vad som händer, så jag är sjukt glad att jag filmade! Vi var kvar så kort stund dels för att det som sagt var så galet och dels för att Rihanna skulle börja 1½ timme efter och på henne ville vi få bra platser så därför drog vi tidiiigt. Men scenen där Skrillex var och den hon skulle vara på var typ precis bredvid varandra så vi hörde ju Skrillex hela tiden ändå. Nice. Sen blev det nästan 3 timmar väntan, haha. Hon var nämligen 40 min försenad. Men när hon väl dök upp var det en riktigt bra show, väldigt häftigt! Fast hon är ju så stor osv så något annat hade man ju knappast räknat med, klart hennes uppträdande blir något extra liksom. Vi hade lyckats ställa oss väldigt långt fram också så det var grymt! Filmade en massa där med (och fotade såklart, dock var det skiiiitsvårt att få bra bilder, speciellt med min lame-ass mobilkamera) så lägger upp något som blev okej/sevärt här, haha. Efter Rihanna åkte vi hem, bara jag och Siri den här gången då vi skulle upp tidigt morgonen därpå för att fara hem till mig. Vi kom hem vid 3-4 nån gång tror jag.
Hursomhelst, de här 4 kvällarna på PL var helt otroligt bra och jag har verkligen fått minnen för livet. Tycker absolut att det är något man borde uppleva (för mig räcker det nog med en gång dock), det var så ballt. Gillade ju som sagt inte festival-livet något vidare, men konserterna.. GULD. Världens kick på livet, fantastiskt. Mina favoriter var Icona Pop, Simple Plan och Mumford and Sons tror jag. Tyckte liksom bäst om de lite mindre artisterna, Rihanna var verkligen inte det bästa på PL enligt mig. Är väl kanske lite som det är i livet; att det är de små sakerna som känns finast/viktigast. Hade otroligt roligt iallafalloch ångrar inte detta för en sekund! Mina krossade tår och min sönderskrikta hals till trots, haha. VÄRT.
Skrillex, woooooooooooh!
Fick i princip inga bra bilder på Rihanna. Filmade mest istället (vilket inte heller blev så bra, men bättre iaf)
Några av alla mina Rihanna-videos (dåligt ljud osv, jag vet. men, det är tanken som räknas. eller något, hehe)
Trede PL-dagen, på fredagen, så kom vi in lite senare. Skönt, slapp stressa så förbannat. Först blev det Lilla Sällskapet (haha YEAH), var väl okej. Det var mest Siri och Emma som ville se dem, själv är jag inte så jätte-insatt. Men några sköna låtar har dem! Billy Idol, det var ballt. Men det bästa med den konserten var att mitt under så fick jag ett sms av mamma att jag kommit in på samhälls/beteendevetenskaps-linjen på Jensen i höst!! Åååh blev så sjukt glad. Visade Siri smset och vi stod där och hoppade av glädje, sjöng med i låtarna ännu högre och allt blev bara så himla bra helt plötsligt. Det känns fint att det blivit ett så häftigt minne nu, att i framtiden när jag tänker tillbaka på den där Billy Idol-konserten så kommer den vara så speciell eftersom det kommer vara "när jag fick reda på att jag kom in på Jensen osv". Det är DET jag kommer minnas mest med den. För övrigt så var Billy rätt bra, men inte så otrolig/kickass som jag hade trott. Fast är väl inget större fan av honom direkt heller, ville mest bara höra Dancing with myself då den är så jäkla grym.
Blev lite suddigt mitt i allt, dunno whyy
Hursomhelst, efter den lycko-kicken så vare dags för fina Melissa Horn. Siri var fast besluten om att vi skulle stå längst fram så vi gick dit rätt tidigt. Hon var SÅ bra. Så himla himla vacker röst och otroligt söt dessutom. Gillade henne redan innan men det blev definitivt ännu starkare nu. Det enda dryga var att bakom oss så stod det 3 stycken fulla små brudar och skränade med till i princip varenda låt, åh vilken rådamp man fick. Tycker verkligen inte man ska SKRIKA (nynna är ju en annan sak) med till såna där lugnare artister (winnerbäck, melissa horn, regina spector osv), då ju själva grejen oftast är deras fina och speciella röster. Man vill höra DEM sjunga, inte få låtarna sabbade av fylle-skrän. Men jaja, det var hur fint som helst ändå. Fantastiskt konsert.
Sedan for vi heeeeem. Skulle egentligen sett Kent men vi var så trötta sen dagen innan så vi bestämde oss för att strunta i det. Jag har ju sett dem live en gång tidigare (rockoff 2010) så jag var nog ganska okej med det trots allt. Lite bittert känns det ju, men äh. Life goes on osv. Väldigt nöjd med kvällen ändå, woop.
Posa med våfflaaaa
Haha puckelrygg typ (väntar på att Melissa ska börja)
Mumford and sons alltså. Fick verkligen upp ögonen för dem på PL. Jag var, som jag skrev i förra inlägget, inte något större fan alls av dem innan men nu har de blivit sjukt speciella och värdefulla för mig när jag sett dem live. Nu när jag hör deras låtar så dras jag ju liksom tillbaka till då, när de framförde dem och jag stod i publiken och det känns så häftigt.
Så fina killar, är lite kär. Kär i dem och deras musik, ih.
De här tre är nog mina favoriter, aaaah underbara.
Filmade även när de spelade White blank page, det blev helt okej i think.
På torsdagen, andra dagen på PL, så kom vi precis som på onsdagen in till kl. 16 ungefär. Det var drygt att åka in så tidigt då vi fick stressa som bara fan när vi vaknade vid 2 varje dag typ och sen skulle iväg en timme senare, haha (som tur är så var det bara onsdagen och torsdagen vi behövde åka den tiden), men Regina Spector skulle spela då. Dock kom vi en timme försent typ, fast vi lyckades ändå hinna höra våra favoritlåtar med henne! Flyyyt. Supergullig var hon dessutom.
Sedan var det dags för Mumford and sons, vilka jag inte direkt var så jättepepp på först då jag inte brukade lyssna på dem (det var Siri som bestämt ville att vi skulle se dem för hon älskar dem) men nu har jag verkligen ändrat åsikt. Fy så fint det var, blev typ frälst (haha TÖNT). Så nu går jag runt som Siri; ständigt nynnandes på White blank page, höh.
Sen, SEN så fick vi äntligen se älskade och efterlängtade Icona Pop och Alina Devercerski. Båda var grymt, alla hoppade och skrek som tokar och det var sånt bra drag! Dock så blev det helt sjukt trångt och svettigt då de allihopa spelade på scenen Graceland vilket var inomhus, varmt som bara tuuuusan. Men så värt det, det var underbart och lyckoruset var extremt. Både jag och Siri är eniga om att Icona Pop nog var vår favorit på hela PL, så frikkin awesome. Efter det så kollade vi en stund på Veronica Maggio, det var fint. Och Petter dök också upp på scenen och körde Längesen med henne, ballt! Sen åkte vi hem ganska direkt efteråt, tidigare än vi brukade då vi var trötta som as. Emma (kompis till siri som går i hennes klass) följde också med hem till Siri då och sov med oss, trevligt!
Tog knappt några bilder på Veronica Maggio (och de få jag har är skit-kassa), men lägger upp en fiiiilm istället.
Den är iofs ganska kass den med men äh, strunt samma.
